Gruppens möjligheter 1/2 – Ulrika Sundqvist

Terapikolonier välkomnar:

Ulrika Sundqvist  har en psykologexamen och är utbildad i familjeterapi, psykoterapi och Jung-psykologi. Ulrika har arbetat på behandlingshem med barn, unga och familjer i 9 år, som familjeterapeut inom socialtjänsten i 9 år, som grupphandledare i 24 år bland vårdare, palliativa team, ledningsgrupp, behandlingshem, socialtjänst, organisationsutbildningar. Ulrika har också arbetat 18 år på Terapikolonier, nu senast som föreståndare för gruppen med pappor tillsammans med sitt barn.

Hur kan vi förstå den ökande psykiska ohälsan hos våra barn och unga?

Det är för få vuxna runt barnen. Detta skapar en avsaknad av trygghet och vägledning speciellt för de sköra barnen. Barn försöker hantera svåra situationer och drar sina egna slutsatser. I situationer där vuxnas överblick och erfarenheter behövs. Närvarande vuxna kan avlasta och bekräfta den unges rätt att få vara sig själv och lyckas. Arv och miljö spelar också roll. Ärftliga faktorer till psykisk ohälsa kan motas och botas med kompetent bemötande, tillrättalagda livssituationer och medicin om så behövs.

Vad är enligt dig viktiga satsningar/insatser för att främja psykisk hälsa?

Att ”inte må bra” är en benämning på och ett mått på psykisk ohälsa. – Åtgärd; Bekräfta barns och ungas rätt att känna att det inte är nåt fel på dem. Förstå dem med förtroende och bekräftelse av deras goda intentioner. Symtomens, strulets eller felbeteendets funktion kommunicerar ett behov av hjälp, hemma eller i skolan. Kan det vara fel på barn som inte passar in eller inte utvecklas i takt med jämnåriga när de är frukten av vuxenvärldens premisser och bemötande?

Var finns lösningen? – I beskrivningen ovan även om det är besvärligt i det korta perspektivet. Vi behöver diskutera frågor som: Vad behöver barn för att växa upp med god psykisk och fysisk hälsa? Vad behöver vuxna för att vara goda föräldrar? Hur är samhällsandan nu, hur värnar vi psykisk hälsa på samhällelig och institutionell nivå?

Jag kan inte komma ifrån att psykisk o-/hälsa hos barn, unga och äldre till stor del är en spegling av samhällsandan. Redan på 80-talet visade irländska familjeterapeuter och socialarbetare att våld i hemmet var en återspegling av normer i det omgivande samhället

Hur kom det sig att du började arbeta med grupp?

Sedan mitt första arbete och praktik på 70-talet har det varit naturligt att arbeta med grupp. På Farsta Behandlingshem hade vi regelbundet samtalsgrupper med de inskrivna barnen, vilket då väckte andra terapeuters och proffsbehandlares intresse. En röd tråd genom mitt yrkesliv har varit att skapa sammanhang där barn, familjer och arbetsgrupper kan mötas och utvecklas tillsammans. Att som terapeut eller handledare hålla i ramen för möten i problematiska situationer där förståelse för varandra och utveckling av relationer kan ske. Terapikollo är en sån arena för både barn och föräldrar.
Vad tänker du att behandling i grupp kan ge?
Miljöterapi, barngrupper och samtal med familjer är viktiga terapeutiska sammanhang för barn och unga i allmänhet och sköra barn eller barn med avvikande beteende i synnerhet. Att få mötas och träna tillsammans i grupp ger flera identifikationsmöjligheter, fler personer att relatera till och pröva sig emot. Fler relationer att lyckas i. Min erfarenhet är att gruppen utvecklar en omsorgsfull och respektfull gemenskap – ett gott klimat att vara i.
Ulrika deltar på Terapikolonier och Akademi Magelungens kostnadsfria seminarium ”Gruppens möjligheter” den 1 februari 13-16:30, Bondegatan 35 och berättar mer om sitt arbete med pappa/barn grupp på Terapikolonier.
Varmt välkommen!

Gruppens möjligheter 1/2 – Elina Johansson

Terapikolonier välkomnar:

Elina Johansson, verksamhetsledare i Attention Stockholm. Attention Stockholm är en intresseorganisation som arbetar för personer med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) så som ADHD, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom och har verksamhet för barn, ungdomar och vuxna med NPF, samt för anhöriga. Elina samordnar verksamheten och leder dessutom en del grupper, bland annat samtalsgrupp för barn med NPF som vänder sig till barn 10-12 år.

Elina medverkar under dagen under rubriken ”Hur ska jag må bättre? Barns röster om sitt mående och behov” och delar erfarenheter av vad barn och unga själva tänker och känner kring sitt mående, behov och och upplevelse av delaktighet. Elina kommer också att dela med sig av erfarenheter av vad grupp kan ge och betyda.

Vad tänker du påverkar barn och ungas psykiska hälsa/ohälsa?

Det är massvis med faktorer som påverkar hur vi mår och många gånger är det svårt att veta vad som är vad. Något jag tror är viktigt för att må bra, inte bara för barn och unga, utan för alla, är att få känna tillhörighet och gemenskap. Det är viktigt att man får tillhöra ett sammanhang där man känner att man som person hör hemma. Där man inte känner sig konstig eller utanför. För många kan det sammanhanget vara i skolan, men för en del är skolan en plats där man inte alls känner att man kan vara sig själv. En del kan hitta det sammanhanget kopplat till ett fritidsintresse. Några hittar det sammanhanget i vår verksamhet.

Vad behöver vi fokusera på för att främja psykisk hälsa för våra barn och unga?

Jag tror det är viktigt att vi ruckar på gränserna för vad som är normativt. Ju smalare idealen om hur vi ska vara, hur vi ska se ut och vad vi ska tycka är desto fler kommer hamna utanför och känna sig ”fel”, konstiga och annorlunda. Det ska vara lättare att vara sig själv utan att behöva sticka ut eller göra våld på sig själv för att passa in – och kanske ändå misslyckas.

Berätta lite om ditt arbete med grupp på Attention

Jag startade upp barngruppen som en del av Riksförbundet Attentions projekt Barns röst för ett par år sedan. Jag hade tidigare lett grupper för ungdomar och vuxna och kände mig inte alls säker på om den formen skulle fungera för barn.

Inför första träffen hade jag kontakt med föräldrar till barnen som skulle delta och flera föräldrar uttryckte tacksamhet över att barnen äntligen skulle få ingå i ett sammanhang där det kanske kunde fungera. De berättade att deras barn hade svårt med kompisar och att skolan inte fungerade eller att barnen inte gått i skolan på länge och blivit så kallade ”hemmasittare”. Jag undrade hur det skulle bli att sätta samman flera barn som hade svårt med sociala situationer och gruppsituationer.

Hur gick det?

Jag är glad att jag provade för det gick jättebra! När barnen fick förutsättningar där kravnivån matchade förmågan så var varken gruppsituation eller att interagera med jämnåriga något större problem. Barngruppen har efter första terminen på Riksförbundet fortsatt i Attention Stockholms regi och startar varje termin.

Vad är ert framgångsrecept i arbetet med grupp?

De förutsättningar vi fokuserat på att ge barnen är förutsägbarhet och tydlighet. Vi är noga med att tydligt förbereda barnen på vad som ska hända på träffarna och vi har samma struktur på varje träff även om samtalsinnehållet förändras. Vi skriver upp på tavlan vad som ska göras och stryker över varje moment vi gjort. Vi använder tidshjälpmedel och om något inte fungerar så funderar vi ledare på vad vi ska förändra, istället för att tillrättavisa ett barn som gör så gott hen kan. Blir det rörigt så kanske det gått för lång tid mellan pauserna, eller att uppgiften inte var tydlig eller intressant nog.

Vad tänker du att gruppen har gett/betytt för barnen och deras vuxna?

Jag tror och hoppas att det för många varit ett andrum. För barnen ett andrum där de inte behöver prestera och där de får uppleva att deras sätt att fungera är både okej och i sammanhanget norm. För deras föräldrar ett andrum att slippa kämpa för att deras barn ska få de anpassningar de behöver och också ett andrum genom att de under tiden de väntar på sitt barn får träffa andra föräldrar i liknande situation. Många föräldrar har uttryckt en lättnad och tacksamhet över att deras barn i och med gruppen fått ett sammanhang de trivs i – något de kämpat för att hitta.

Hör Elina Johansson berätta mer om sina erfarenheter och tankar kring gruppbehandling och våra barn och ungas psykiska hälsa den 1/2 på Akademi Magelungen och Terapikoloniers kostnadsfria seminarium ”Gruppens möjligheter”.

Bondegatan 35, kl 13-16:30.

Varmt välkommen!