Gruppens möjligheter 1/2 – Elina Johansson

Terapikolonier välkomnar:

Elina Johansson, verksamhetsledare i Attention Stockholm. Attention Stockholm är en intresseorganisation som arbetar för personer med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) så som ADHD, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom och har verksamhet för barn, ungdomar och vuxna med NPF, samt för anhöriga. Elina samordnar verksamheten och leder dessutom en del grupper, bland annat samtalsgrupp för barn med NPF som vänder sig till barn 10-12 år.

Elina medverkar under dagen under rubriken ”Hur ska jag må bättre? Barns röster om sitt mående och behov” och delar erfarenheter av vad barn och unga själva tänker och känner kring sitt mående, behov och och upplevelse av delaktighet. Elina kommer också att dela med sig av erfarenheter av vad grupp kan ge och betyda.

Vad tänker du påverkar barn och ungas psykiska hälsa/ohälsa?

Det är massvis med faktorer som påverkar hur vi mår och många gånger är det svårt att veta vad som är vad. Något jag tror är viktigt för att må bra, inte bara för barn och unga, utan för alla, är att få känna tillhörighet och gemenskap. Det är viktigt att man får tillhöra ett sammanhang där man känner att man som person hör hemma. Där man inte känner sig konstig eller utanför. För många kan det sammanhanget vara i skolan, men för en del är skolan en plats där man inte alls känner att man kan vara sig själv. En del kan hitta det sammanhanget kopplat till ett fritidsintresse. Några hittar det sammanhanget i vår verksamhet.

Vad behöver vi fokusera på för att främja psykisk hälsa för våra barn och unga?

Jag tror det är viktigt att vi ruckar på gränserna för vad som är normativt. Ju smalare idealen om hur vi ska vara, hur vi ska se ut och vad vi ska tycka är desto fler kommer hamna utanför och känna sig ”fel”, konstiga och annorlunda. Det ska vara lättare att vara sig själv utan att behöva sticka ut eller göra våld på sig själv för att passa in – och kanske ändå misslyckas.

Berätta lite om ditt arbete med grupp på Attention

Jag startade upp barngruppen som en del av Riksförbundet Attentions projekt Barns röst för ett par år sedan. Jag hade tidigare lett grupper för ungdomar och vuxna och kände mig inte alls säker på om den formen skulle fungera för barn.

Inför första träffen hade jag kontakt med föräldrar till barnen som skulle delta och flera föräldrar uttryckte tacksamhet över att barnen äntligen skulle få ingå i ett sammanhang där det kanske kunde fungera. De berättade att deras barn hade svårt med kompisar och att skolan inte fungerade eller att barnen inte gått i skolan på länge och blivit så kallade ”hemmasittare”. Jag undrade hur det skulle bli att sätta samman flera barn som hade svårt med sociala situationer och gruppsituationer.

Hur gick det?

Jag är glad att jag provade för det gick jättebra! När barnen fick förutsättningar där kravnivån matchade förmågan så var varken gruppsituation eller att interagera med jämnåriga något större problem. Barngruppen har efter första terminen på Riksförbundet fortsatt i Attention Stockholms regi och startar varje termin.

Vad är ert framgångsrecept i arbetet med grupp?

De förutsättningar vi fokuserat på att ge barnen är förutsägbarhet och tydlighet. Vi är noga med att tydligt förbereda barnen på vad som ska hända på träffarna och vi har samma struktur på varje träff även om samtalsinnehållet förändras. Vi skriver upp på tavlan vad som ska göras och stryker över varje moment vi gjort. Vi använder tidshjälpmedel och om något inte fungerar så funderar vi ledare på vad vi ska förändra, istället för att tillrättavisa ett barn som gör så gott hen kan. Blir det rörigt så kanske det gått för lång tid mellan pauserna, eller att uppgiften inte var tydlig eller intressant nog.

Vad tänker du att gruppen har gett/betytt för barnen och deras vuxna?

Jag tror och hoppas att det för många varit ett andrum. För barnen ett andrum där de inte behöver prestera och där de får uppleva att deras sätt att fungera är både okej och i sammanhanget norm. För deras föräldrar ett andrum att slippa kämpa för att deras barn ska få de anpassningar de behöver och också ett andrum genom att de under tiden de väntar på sitt barn får träffa andra föräldrar i liknande situation. Många föräldrar har uttryckt en lättnad och tacksamhet över att deras barn i och med gruppen fått ett sammanhang de trivs i – något de kämpat för att hitta.

Hör Elina Johansson berätta mer om sina erfarenheter och tankar kring gruppbehandling och våra barn och ungas psykiska hälsa den 1/2 på Akademi Magelungen och Terapikoloniers kostnadsfria seminarium ”Gruppens möjligheter”.

Bondegatan 35, kl 13-16:30.

Varmt välkommen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *